De är 1,5 veckor gamla nu och så söta så söta. De känns så härligt okomplicerade i jämförelse med alla kattproblem. Ut att plocka gräs 3 gånger om dagen och de är världens lyckligaste. Stuart är så nöjd i famnen att han ofta kissar ens kvätt för att sedan somna. Ha ha, han har inte förstått att han hamnar i buren då för jag gillar inte att vara full med marsvins kiss. Jag är fortfarande inte säker på könet på den minsta ungen. Därför har jag inte döpt dem ännu. Hoppas det är en hona i alla fall så jag har jämna par. De äldre hanarna har fått byta kompisar. De började bråka så Stuart fick flytta ihop med Stanley. De kom ju ihop och verkade glada att få vara tillsammans igen. Domingo får flytta ihop med den lille hanen. Alla verkar mer eller mindre nöjda just nu :-)Väntar nervöst på provsvaren för Sushi. Hon är en så rar katt så jag hoppas verkligen att hon är frisk. Nu råkar hon ju ha en "ägare" men det är ingen som bor där utan katterna får mat typ och det är allt. Skulle hon vara sjuk så är ju risken högre att flera av de andra katterna också är det och det vore oroande med tanke på Frida med ungar och mina egna missar. Har inte tänkt så mycket på det förrens nu efter lunch. Nu har jag dock ont i magen av nervositet. Och så den nya katten Calcetina som dykt upp. Vad ska jag göra med henne? Har ju inte pengar. Annars hade jag tagit alla honor och ungar till veterinären, testat dom, kastrerat, vaccinerat mm och satt punkt. De kommer ju och går lite som de vill men de är ju ändå här så varför inte göra dem till"mina"? Gud vad skönt det skulle varit. Börjar nästan gråta så eländigt det känns just nu med dessa arma katter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar